Pragmatikerna

Pragmatikerna

Vår vision

Våra utgångspunkter för ett mer sakligt och lösningsorienterat politiskt samtal.

Vi är en politiskt obunden tankesmedja.

01

Vision

Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta, våga starta bolag och bidra — och där staten är riktigt bra på ett fåtal saker istället för medelmåttig på allt. Vi är inte "mitten" av bekvämlighet eller ovilja att ta ställning. Vi har en tydlig riktning: tillväxt som grund för välfärd, en stat som är stark där den behövs och tillbakadragen där den inte tillför värde, rättigheter som hänger ihop med deltagande, och resultat som alltid går före symbolpolitik.

Skillnaden mot ett parti är inte att vi saknar åsikter. Det är att varje ställningstagande vi gör går att motivera med fakta — inte bara värderingar. Nästan hälften av svenskarna möter i dag politiskt innehåll i sociala medier och har samtidigt svårt att avgöra vad som är sant. Det är miljön vi valt att göra motstånd i.

02

Ekonomi, företagande och tillväxt

Vi tror att tillväxt inte är en lyx för goda tider — det är förutsättningen för att välfärden finns kvar när vi behöver den som mest.

Sverige ska vara ett land där företag kan frodas, växa och anställa. Inte ett land som förvaltar sin nedgång med allt fler undantag och särlösningar.

OECD pekar i sin senaste genomgång ut Sveriges svaga produktivitetstillväxt som ett av de största hoten mot landets konkurrenskraft. Sverige har under 2000-talet som bäst nått en åttondeplats i OECD:s välståndsliga — och legat betydligt lägre de flesta år sedan dess. Köpkraftsjusterad BNP per capita ligger i dag nästan 20 procent under USA:s, trots att större andel svenskar faktiskt arbetar; skillnaden förklaras av produktivitet och arbetade timmar, inte av lathet. Antalet nystartade företag har samtidigt fallit från 7 till 3,5 procent av alla bolag sedan tidigt 2000-tal — Sveriges mest produktiva företag möter tillväxthinder, inte medvind.

Detta är inget naturlagsbundet öde. Det är resultatet av regler, skatter och strukturer som går att förändra och som måste förändras om löftet om en stark svensk välfärd ska hålla på lång sikt.

03

Vård och sjukvård

Staten ska vara som starkast där den betyder mest. Inte genom vem som äger fastigheten vården bedrivs i, utan genom vilka resultat den faktiskt levererar.

En patient i Västerbotten väntar i median 331 dagar på en knäprotes. En patient i Sörmland väntar 68. Samma land, samma vårdgaranti, nästan fem gånger så lång väntan. Vår egen genomgång av alla 21 regioner visar att skillnaden sällan handlar om vilket parti som styr, utan om geografi, struktur och tydliga resultatkrav, oavsett driftsform. Vi är för både privata och statliga vårdgivare, men med höga krav.

04

Migration och integration

Språk, arbete, gemensamma institutioner och värderingar är nycklarna till en lyckad integration.

Vi vill ha en stram invandringspolitik som direkt bidrar till Sveriges tillväxt. Vi vill ha en permanent lista över yrken med dokumenterad kompetensbrist, reviderad varje år — och arbetskraftsinvandring ska styras direkt mot den listan, inte mot ett schablonmått som lönegolv.

05

Arbete och bidrag

Det ska alltid löna sig mer att gå till jobbet än att stå utanför arbetsmarknaden — och den som vill dit ska ha en verklig väg att ta sig hela vägen fram.

Sverige hade i juli 2026 en ungdomsarbetslöshet på 24,4 procent mot ett EU-snitt på 15,2 procent. Det är inte en marginell avvikelse, det är nästan dubbelt så högt som resten av Europa. Samtidigt visar Tidöregeringens bidragsreform 2026 hur stort glappet varit: en exempelfamilj som tidigare kunnat få 46 500 kronor i månaden i försörjningsstöd får med det nya bidragstaket omkring 8 000 kronor mindre — just för att göra arbete till det uppenbara valet. Den som lämnar bidrag för jobb kan i stället få en jobbpremie på upp till 3 750 kronor i månaden under 18 månader.

Men drivkraft räcker inte utan en väg att gå. Yrkesutbildning och vidareutbildning som är direkt kopplad till den kompetens arbetsgivare faktiskt efterfrågar, inte till utbildningar utan mottagande arbetsgivare

06

Skola och utbildning

Varje elev har rätt till grundläggande kunskaper som att läsa, räkna och att förstå världen omkring sig — och det kravet är inte förhandlingsbart.

PISA 2025 gav Sverige sina sämsta resultat någonsin i läsförståelse och matematik. Nästan var tredje elev når inte upp till grundläggande nivå i något av ämnena. Sverige satsar mer resurser per elev än OECD-snittet. Resultaten går ändå åt fel håll — vilket säger att problemet handlar om fokus och uppföljning, inte i första hand om pengar.

07

Miljö och energi

En energipolitik byggd på fysik och matematik, inte symbolik. Kärnkraft, vattenkraft, sol och vind i samma system. Elnät och lagring byggt för att bära dem, och en stat som slutar stå i vägen för sin egen klimatomställning.

Vind- och vattenkraft ska byggas ut där de är kommersiellt konkurrenskraftiga utan permanent subvention. Elnätets kapacitet som i dag är en av de största praktiska flaskhalsarna för elektrifieringen av industrin måste byggas i den takt produktionen kräver. Men vi kommer inte dit utan kärnkraft.

08

Bostad och boende

Vi tycker att en bostadsmarknad ska gå att röra sig i — flytta dit jobben finns, växa ur en för liten lägenhet — utan att fastna i decennielånga köer.

Sveriges hyresreglering är enligt OECD striktare än i något av de andra 37 medlemsländerna. Tillsammans med skattesystemets snedvridning mellan ägt och hyrt boende skapar det konstlad bostadsbrist i tillväxtregioner och tomma lägenheter på andra håll. OECD rekommenderar fri hyressättning för nyproduktion och en successiv avveckling i det befintliga beståndet.

Lika viktigt är det med en förenklad planprocess, så att fler bostäder faktiskt kan börja byggas där efterfrågan finns, i stället för att fastna år efter år i tillståndsled.

Det går att bygga bort en bostadskris. Sverige har i stället valt att reglera sig kvar i den.

09

Trygghet och rättsväsende

Fler poliser, snabbare lagföring, hårdare straff och en stat som är tydligt närvarande där tryggheten faktiskt brister.

Sverige är i dag det enda landet i Europa där dödsskjutningar mer än fördubblats på tjugo år, medan de i övriga Europa i genomsnitt halverats under samma period. Samtidigt visar polisens senaste halvårsstatistik att skjutningarna under första halvåret 2026 låg på den lägsta nivån sedan mätningarna inleddes 2017 — 39 skjutningar, mot 86 samma period föregående år. Det bevisar att utvecklingen går att vända med rätt insatser, samtidigt som utgångsläget varit exceptionellt allvarligt och kräver fortsatt uthållighet, inte avspänning.