Det avgör om du får snabbare vård

Ebba Busch säger att vårdköerna minskat med 40 procent. Nooshi Dadgostar säger att de ökat 30 procent. Båda har rätt. Det är samma underlag, samma myndighet (SKR), och ändå helt olika slutsatser. KD:s Ebba Busch mäter från oktober 2022 — när regeringen tillträdde, till idag: en minskning på 41 procent. V:s Nooshi Dadgostar mäter från mars 2019 — före pandemin, till idag: en ökning på 33 procent.

Det är värt att dröja vid vad Dadgostars jämförelse egentligen mäter. Att jämföra dagens läge med läget före en engångshändelse som slog ut hela sjukvårdssystemet under flera år kommer nästan alltid se dramatiskt ut, oavsett hur mycket verklig återhämtning som skett däremellan — man mäter avståndet till toppen av berget, inte hur långt man klättrat sedan botten. Det gör inte siffran fel. Men det förklarar varför den ser illa ut även efter två och ett halvt år av sammanhängande minskning: 2019 var en ovanligt låg utgångspunkt att återvända till efter en händelse av covidpandemins storlek.

Spelar det någon roll vem som styr regionen?

Vi gick igenom väntetidsdata för alla 21 regioner mot vilket parti som styrt dem sedan 2022. Svaret: det finns inget generellt samband där höger- eller vänsterstyre enbart avgör hur långa köerna är. Bäst presterande regioner spänner över hela fältet — borgerliga (Halland, Sörmland), rödgröna (Stockholm) och blocköverskridande (Jönköping, Gotland). Det som förklarar mest är något annat.

Stockholm - det tydligaste politiska spåret

Ett fall sticker däremot ut som en genuin förändring över tid, inte bara ett ögonblicksläge. Region Stockholm har landets kortaste medianväntetid — 65 dagar mot rikets 122 — med cirka hälften av alla första besök och åtgärder utförda av privata vårdgivare. Samtidigt är Stockholm den enda regionen där köerna vuxit under mandatperioden, med 23 procent enligt Vårdföretagarna.

Försämringen sammanfaller tidsmässigt med att den S-ledda regionledningen (med stöd av V) drivit en uttalad linje att dra tillbaka privata inslag. Vårdföretagarna och Svenskt Näringsliv pekar ut just det som orsak — en tolkning från parter med eget intresse i frågan, men en tolkning som passar väl med tidslinjen: bäst i landet, sedan enda försämringen, ungefär samtidigt som den privata andelen minskades.

Slutsats

Det enkla höger-vänster-narrativet håller inte över alla 21 regioner. Vad vi däremot kan se är att regioner med kortare geografiska avstånd, ett stark ägandeskap av sjukvården och med tydliga privata inslag presterar allra bäst.