Friskolor har högre betyg - men kunskapen då?

Nationellt ligger det genomsnittliga meritvärdet på 239,7 för friskolor mot 221,5 för kommunala skolor — en skillnad på 18 poäng. Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, har under nästan 15 år publicerat den mest citerade forskningen på området. Hans slutsats, upprepad i flera studier: friskolor sätter systematiskt högre betyg än vad elevernas resultat på nationella prov motiverar, mer än kommunala skolor gör. Men Vlachos påstående har mött en hel del kritik. Bland annat har Hans Bergström publicerat egna jämförelser som han menar bevisar motsatsen. Samtidigt har tankesmedjan Timbro publicerat kritik som ifrågasätter om enskilda, ofta citerade studier verkligen bär den tyngd de tillskrivs, och pekar på en äldre studie av Christina och Magnus Wikström som nyanserar bilden ytterligare. Slutsatsen många forskare ändå delar: betygsinflation finns hos både kommunala och fristående skolor.

Faktum är att Vlachos har rätt i en del av det han säger - elever på friskolor har i snitt högre snittvärde än elever på kommunala skolor. Men Skolverket har själva visat att gapet krymper kraftigt när man kontrollerar elevernas bakgrund: föräldrars utbildningsnivå, inkomst och andel nyanlända elever förklarar större delen av skillnaden. Friskolor har historiskt haft en mer gynnad elevsammansättning, särskilt i grundskolan. Att jämföra rå betygsstatistik mellan skolformer är därför ungefär lika missvisande som att jämföra sjukhus utan att ta hänsyn till hur sjuka patienterna var från början.

Hur mycket krymper gapet egentligen?

Den råa nationella skillnaden är 18,2 meritpoäng — 239,7 för friskolor mot 221,5 för kommunala. Skolkolls egen, oberoende sammanställning av samtliga 4 682 aktiva grundskolor konstaterar att "störst delen av skillnaden" försvinner när man justerar för elevernas bakgrund via SALSA. Grafen nedan visar hur mycket: för de två stora friskolekoncerner vi kunde få fram SALSA-jämförda siffror för, krymper skillnaden mot lokala kommunala skolor till 4,8 poäng (Kunskapsskolan) respektive 6,7 poäng (Atvexa) — en minskning på 60–75 procent jämfört med det råa nationella gapet. SALSA är Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser och det beräknar vilket meritvärde en skola "borde" nå givet elevernas bakgrund, och jämför med det faktiska utfallet.

Värt att notera: en branschrapport från Almega Utbildning (som representerar friskolebolag) anger att kommunala skolor i snitt underpresterat mot sitt SALSA-beräknade värde med drygt 2 meritpoäng de senaste fyra åren, medan friskolor överpresterat — en siffra från en part med tydligt eget intresse i frågan, men som pekar åt samma håll som den oberoende Skolkoll-analysen.

Så: gapet krymper verkligen kraftigt, men försvinner inte helt. Det som blir kvar efter justering är betydligt mindre än rubrikerna antyder — men inte noll.